Faial/Horta

På eftermiddagen seglar vi iväg sista biten mot Faial där stan heter Horta och där finns Azorernas största marina. Återigen lätta vindar, vi går omväxlande med segel och motor de 130 nm. Efter 29 timmar rundar vi Faials södra del och i bakgrunden reser sig ön Picos vulcantopp 2.200meter upp. Efter 30 timmar går vi in till marinan och spanar efter plats. Vi lägger oss temporärt första natten längs betongkajen vid marinaexpeditionen och sätter oss i kö för plats längre in. Dagen efter kommer vi in till den inre delen och kan ligga utan svell i lugn och ro. Här ligger och kommer in under de kommande dagarna många gamla bekanta samt några nya.
Tima, Voj och Freedom från Vänern. Bonnie, Ambra, Pirella från Stockholm. Aurora från Skåne. Av dessa var det bara Ambra som liksom vi gick direkt från St. Maarten, resten tog sig upp till Bermuda först innan de gick vidare till Azorerna. Alla som gått vägen över Bermuda satt fast där i ett par veckor på grund av alla lågtryck med hårda vindar som drog upp nordost från Bahamas. Efter att ha träffat och hört allas berättelser om var och ens resa ska vi inte gnälla över att vi fått gå för motor ett antal dygn. En liten sammanställning av de andra:
Aurora fick paj på autopiloten och fick handstyra hela vägen dygnet runt (3 veckor).
Pirella krökte roderaxeln i hård vind och hade svårt med styrningen.
Voj fick en knallhård gipp (storseglet sängs över till andra sidan) och bröt bommen.
Ambra blev påseglad av ett fraktfartyg och fick sidan uppskrapad (hade tur ändå som kunde ta sig vidare).
En dansk båt, Vikingo, fick roderhaveri, rigghaveri och luft i dieselrören till motorn och hade en tuff vecka innan de kunde få till nödlagningar till havs som gorde att de kunde ta sig fram.